Vi behöver varandra!

Det handlar inte om att tycka synd om.


Det handlar inte om att känna skuld.

Det handlar om att vakna, öppna ögonen och inse att det finns en människa bakom "afrikabarnet".
Det är inte en klump med människor som går runt och har det allmänt jobbigt i en helt annan värld än den vi lever i. Det är stora människor i små kroppar som med en lycka större än du kan ana lever tilsammans i en tillvaro ljusår från den vi är vana vid, kämpar, men lever för dagen. Ser saker för vad de är utan att klaga och aldrig heller sett något annat. Vi behöver varandra.

Vi behöver veta att vi har varandra och vi behöver inte stanna våra liv för att se att någon lever på en annan plats i världen.

"Citerat av vår fina kompanjon och vän Linnea Öhman"

Nya utmaningar...

Jag och Sanna var på besök i Uppsala och Stockholm från söndag till tisdag förra veckan. För att göra en lång historia lite kortare så gick vi tillsammans med fyra andra föredetta volontärer med i styrelsen Yatima heart to heart då alla de förra styrelsemedlemmarna valde att avgå.

Vår uppgift i styrelsen Yatima heart to heart är att marknadsföra och samla in pengar till verksamheten i Tanzania.

Moyo kwa moyo är verksamheten på plats i Tanzania, de driver tre daghem i olika byar och ett barnhem (när barnhemmet vi byggde klart kommer igång ordentligt kommer det att vara två barnhem).

Moyo kwa moyo är alltså den verksamheten som vi har jobbat för under våra två resor på totalt 11 månader i Tanzania och det ska bli en svår men spännande utmaning att engagera sig ytterligare.

Planerna för framtiden är att det skall byggas en grundskola i mitten av "triangeln" mellan det tre byarna där daghemmen som drivs av Moyo kwa moyo ligger. Kommer mer info om detta framöver.


Översättning från swahili till svenska.

Moyo kwa moyo= Hjärta till hjärta
Yatima= Föräldralös



Några av barnen på barnhemmet i Matanana.


ZANZIBAR ISLAND

En vecka över nyår var vi tillsammans med våra familjer på semester på Zanzibar. Det var vårat andra besök där men det kommer absolut bli fler. En fantastisk ö där turkosblått vatten möter kritvita sandstränder.


Stora kontraster....

Idag har jag farit runt med min lillasyster som har gjort sig vacker inför sin studentbal. Man blir ständigt påmind om hur olika liv vi lever i Sverige och i Tanzania.

Efter en morgon fylld av stress och förberedelser så får jag ett samtal från Tanzania där jag fick prata snabbt med flera av barnen på barnhemmet. Dom var just då och hämtade vatten vid brunnen med barnhemmets åsnor.




Bild 1: Jag hämtar vatten med åsnorna 2011.
Bild 2: Jag och Marcus på balen 2009.


Tack för alla kläder ni skänkt!


Besök på ett Italienskt barnhem

En dag åkte vi och besökte ett Italienskt barnhem för att få insperation till vårt barnhemsbygge i Bumilayinga. Barnhemmet befinner sig några byar bort från Matanana. De drivs av  några italienare som när vi vatr där var på besök i Italien annars arbetar de på plats i Tanzania. Det hade varit roligt och intressant att fått pratat med de som startade det. Barnhemmet har även en koppling till ett sjukhus som ligger i närheten och allt blir sponsrat av goverment (fungerar som en kommun).
Vi blev förälskade i det här barnhemmet, hela upplägget var fantastiskt uttänkt. Vid varje spjälsäng stod det barnens namn, var de kom ifrån, när de var födda och annan viktig information till exempel om de behövde någon speciell medicin. Hela stället var upplagt på ett afrikanskt vis och det är viktigt för att barnen ska kunna fortsätt leva på det sättet i framtiden, eftersom när de blir äldre fyttar det ifrån barnhemmet.
Det var många afrikanska kvinnor som jobbade där och alla hade var sin arbetsuppgift, någon lagade mat, tvättade, städade, hade hand om barnen eller sjukstugan.
Barnen som bodde på barnhemmet var i åldrar ett till fyra år och de var alldeles underbart söta när de låg i deras spjälsängar. Det här lilla studiebesök var väldigt roligt, intressant och lärorikt.
En dag åkte vi och besökte ett Italienskt barnhem för att få inspiration till vårt barnhemsbygge i Bumilayinga. Barnhemmet befinner sig några byar bort från Matanana. Det drivs av några italienare, men de var just då på besök i Italien, annars arbetar de på plats i Tanzania. Det hade varit roligt och intressant att fått pratat med de som startade upp och driver barnhemmet. Barnhemmet har även en koppling till ett sjukhus som ligger i närheten och allt blir sponsrat av the goverment (fungerar som en kommun).
Vi blev förälskade i det här barnhemmet, hela upplägget var fantastiskt uttänkt. Vid varje spjälsäng stod det barnens namn, var de kom ifrån, när de var födda och annan viktig information till exempel om de behövde någon speciell medicin. Hela stället var upplagt på ett afrikanskt vis och det är viktigt för när de blir äldre flyttar de ifrån barnhemmet och ska klara sig själva.
Det var många afrikanska kvinnor som jobbade där och alla hade var sin arbetsuppgift, någon lagade mat, tvättade, städade, hade hand om barnen eller sjukstugan.
Barnen som bodde på barnhemmet var i åldrar ett till fyra år och de var alldeles underbart söta när de låg i deras spjälsängar. Det här lilla studiebesök var väldigt roligt, intressant och lärorikt.



Ewout Van Alphen

Projektledaren Ewout som jobbar nere på plats i Matanana har en blogg som ni gärna kan gå in och kika på om ni vill få aktuell uppdatering.

Efter att totalt spenderat 11 månader i Matanana har vi gått igenom en hel del tillsammans. Vi alla tre säger precis vad vi tycker och tänker till varandra, både på gott och ont. Vi har haft många tjafs men också spännande samtal!

Han har ett stort hjärta och vi är honom evigt tacksamma. För att han år 2004 startade Moyo kwa moyo i Matanana annars hade vi aldrig fått möjlighet att träffa alla dessa underbara människor!





BARNHEMMET.

Vårat största mål när vi åkte ner var att färdigställa ett barnhem i byn Bumilayinga som stått oklart sedan 2008. Ni ska veta att inget går som man tänkt sig i Afrika och allt tar så mycket längre tid än vad man trott från början.

Men efter många motgångar dessa månader så är barnhemmet i stort sett klart (förvarings möbler och lite småsaker kvar). Dock stötte vi på beskymmer på slutet som kändes riktigt jobbiga.

Byledningen i Bumilayinga har nu insett att detta fina hus är klart och istället för att det ska användas som ett hem för föräldralösa och utsatta barn så tycker dom att det hade passat bra som ett kontor för dem. Vi kan inte ens beskriva känslan när vi fick detta berättat för oss. Men ni ska veta att det ALDRIG kommer att hända då marken barnhemmet är byggd på är privat och dom kommer aldrig att kunna komma åt huset. Dock är det svårt att driva ett barnhem i en by där byledningen arbetar imot oss. Så detta håller i detta nu på att bearbetas av Moyo kwa moyo i Tanzania.

Ett annat beskymmer vi märkte de sista veckorna är att det finns teremiter i huset som äter av träet. Dessa terimiter är inte att leka med och man måste ta det på största allvar. Gift inhandlades innan vi lämnade Tanzania och vi hoppas och tror att detta långsiktigt kan bekämpas.

Men ett barnhem är inget barnhem utan barn, Vi hoppas att vi inom en snar framtid ska kunna säga att nu har det första föräldralösa barn flyttat in i detta underbara hus!


En annan dag kommer vi berätta va vi kunde göra mer tack vare era bidrag och givar kläder!


Our dancing queen.

Här har vi en video på Whitty som dansar till låten Material girl med Madonna. Kolla in 00.56 där denna fyraåriga  tjej skakar rumpa.


Machine gun preacher.

Precis sett klart denna filmen. Jag har ALDRIG sett en film som berört mig så mycket. Filmen är baserad på verkliga händelser som just nu pågår i norra Uganda och södra Sudan där Josef Kony's armé LRA härjar.

En hyllning till Sam childers!



-


Två unga tjejer gravida.

Två unga tjejer gravida.
I höstas blev två unga tjejer gravida, den äldsta, Tumaini gick ut secondaryschoo nu i oktober och är 20 år gammal. Den andra tjejen, Cecilia som är 19 år hade ett år kvar men blev avstängd från skolan för att det är inte tillåtet att ha en partner när du studerar i primaryschool eller secondaryschool i Tanzania.
Det är svårt att få en lyckad framtid om du blir gravid som ung. Det är väldigt viktigt att studera vidare efter secondaryschool om du vill ha ett framgångsrik yrke. Det kommer bli ännu svårare för den Cecilila som inte ens ha gått klart secondaryschool.
Vi hjälpte de båda tjejerna med att starta eget, det viktiga när du hjälper någon är att de ska kunna bli självförsörjande i framtiden. Det är extra viktigt att deras inkomst ska bli långsiktig för dem själva och deras ofödda barn.
Tumaini startade en shop där hennes tanke är att sälva vardagssaker för de som lever i Matanana, tvål, olja, grönsaker mm. Cecilia startade försäljning av grisar, hon ska föda upp och sälja dem.
I höstas blev två unga tjejer gravida, den äldsta, Tumaini gick ut secondaryschool nu i oktober och är 20 år gammal. Den andra tjejen, Cecilia som är 19 år hade ett år kvar men blev avstängd från skolan för att det är inte tillåtet att ha en partner när du studerar i primaryschool eller secondaryschool i Tanzania.
Det är svårt att få en lyckad framtid om du blir gravid som ung. Det är väldigt viktigt att studera vidare efter secondaryschool om du vill ha ett framgångsrik yrke. Det kommer bli ännu svårare för den Cecilila som inte ens ha gått klart secondaryschool.
Vi hjälpte de båda tjejerna med att starta eget, det viktiga när du hjälper någon är att de ska kunna bli självförsörjande i framtiden. Det är extra viktigt att deras inkomst ska bli långsiktig för dem själva och deras ofödda barn.

Tumaini startade en shop där hennes tanke är att sälja vardagssaker för de som lever i Matanana, tvål, olja, grönsaker mm. Cecilia startade försäljning av grisar, hon ska föda upp och sälja dem.

RSS 2.0