Skolbarn blev slagna

För någon vecka sedan när vi skulle gå upp till vattenpumpen vid primaryschool för att tvätta såg vi hur det var massa barn samlade på skolgården och alla satt på huk och hoppade "grodhopp". Vi undrade vad som pågick och bestämde oss för att gå dit och kolla. När vi kommer runt hörnet vid skolan ser vi hur en lärare står med en pinne och beordrade barnen att hoppa, det var även två barn som stod på alla fyra. När hon såg oss två kastade hon in pinnen i närmsta klassrum, log och sa karibu (välkomna). Vi gick in i klassrummet och där satt ännu fler barn och hoppade i ett hörn. Det satt även ytterligare fyra lärare till runt varsitt skrivbord och intill varje skrivbord låg det flera pinnar. Vi förstod genast att dom bestraffade barnen med "grodhoppen". När vi var inne i klassrummet går en av lärarna ut med en pinne och vi såg då genom fönstret hur hon matade slag mot de två som satt på alla fyra.

Det är svårt att beskriva känslorna man känner när man ser hur barn fara illa. Vi rusade ut direkt och då släppte hon pinnen mot backen och slutade slå.

En annan lärare kommer ut med ett hånflin på läpparna och säger "What do you say about this? Do you want to speak to the headmaster?". Vi båda svarade utan betänketid "Yes".

Läraren säger då att vi får återkomma dagen därpå för att rektorn var inte på skolan.

När vi gick tillbaka till pumpen för att tvätta med Tumaini och Oleni, två afrikaner så bubblade ilskan inom oss och vi frågade dem "Varför slår dom? Gör dom det dagligen?". Tumaini svarade med ett skratt "They hit the children when they have done something wrong and it's happening every day". Vi frågade då henne vad för fel man .... Om man inte hälsar artigt till läraren, kommer försent, är hemma utan sjukintyg, gör dåligt ifrån sig på ett prov, inte hjälper läraren att bära deras saker.

Detta är ett exempel på kulturkrock. De tycker det är konstigt att vi inte blir slagna i Sverige och för dem är detta vardag medans vi blir så arga att vi inte vet vart vi ska ta vägen. Vi förklarade för Tumaini och Oleni att om detta hade hänt i Sverige så hade läraren omedelbart blivit av med jobbet, aldrig mer fått jobba med barn och det kan leda till fänglese. De var svårt för dem att förstå. För här i Tanzania har barnen inga rättigeter om ett barn som blir slagen skulle protestera så blir han eller hon omedelbart avstängd från skolan. Det ser likadant ut på de flesta skolor runt om i landet och endå är det lag i Tanzania att man inte får slå barnen i skolan. Men som man har sett många gånger förr så går kulturen före lagen.

För någon vecka sedan när vi skulle gå upp till vattenpumpen vid primaryschool för att tvätta såg vi hur det var massa barn samlade på skolgården och alla satt på huk och hoppade "grodhopp". Vi undrade vad som pågick och bestämde oss för att gå dit och kolla.

När vi kommer runt hörnet vid skolan ser vi hur en lärare står med en pinne och beordrade barnen att hoppa, det var även två barn som stod på alla fyra. När hon såg oss två kastade hon in pinnen i närmsta klassrum, log och sa karibu (välkomna). Vi gick in i klassrummet och där satt ännu fler barn och hoppade i ett hörn. Det satt även ytterligare fyra lärare till runt varsitt skrivbord och intill varje skrivbord låg det flera pinnar. Vi förstod genast att dom bestraffade barnen med "grodhoppen". När vi var inne i klassrummet går en av lärarna ut med en pinne och vi såg då genom fönstret hur hon matade slag mot de två som satt på alla fyra. Det är svårt att beskriva känslorna man känner när man ser hur barnen fara illa. Vi rusade ut direkt och då släppte hon pinnen mot backen och slutade slå. En annan lärare kommer ut med ett hånflin på läpparna och säger "What do you say about this? Do you want to speak to the headmaster?". Vi båda svarade utan betänketid "Yes".

Läraren säger då att vi får återkomma dagen därpå för att rektorn var inte på skolan.

När vi gick tillbaka till pumpen för att tvätta med Tumaini och Oleni, två afrikaner så bubblade ilskan inom oss och vi frågade dem "Varför slår dom? Gör dom det dagligen?". Tumaini svarade med ett skratt "They hit the children when they have done something wrong and it's happening every day". Vi frågade då vad barnen gjort för att straffas på detta viset. Några av de exempel dem sa var, om man inte hälsar artigt till läraren, kommer försent, är hemma utan sjukintyg, gör dåligt ifrån sig på ett prov, inte hjälper läraren att bära deras saker.

Detta är ett frustrerande exempel på kulturkrock. De tycker att det är konstigt att vi inte blir slagna i Sverige och för dem är detta vardag medans vi blir så arga att vi inte vet vart vi ska ta vägen. Vi förklarade för Tumaini och Oleni att om detta hade hänt i Sverige så hade läraren omedelbart blivit av med jobbet, aldrig mer fått jobba med barn och det kan leda till fänglese. De var svårt för dem att förstå. För här i Tanzania har barnen inga rättigeter om ett barn som blir slagen skulle protestera så blir han eller hon omedelbart avstängd från skolan. Det ser likadant ut på de flesta skolor runt om i landet och endå är det lag i Tanzania att man inte får slå barnen i skolan. Men som man har sett många gånger förr så går kulturen före lagen.