Förra veckan åkte vi till Iringa med Witnesy.  Vi ska få en second opinion på diagnosen syfilis som ställdes i Mafinga. Hur kommer hon att reagera när hon kommer på att vi har "lurat" med henne till doktorn. I bilen sitter Witnesy och kan inte slita ögonen från fönster rutan hon tittar ut genom. Hon är inte riktigt van att åka bil och jag tror att det här är kanske första gången hon åker till Iringa. Jag ber till gud att denna lilla söta, tokiga tösen Witnesy Kayoka inte har den hemska sjukdomen syfilis.

 

 

 

När vi kommer fram till Iringa åkte vi direkt till  restaurang Neema crafts och bjöd Witnesy på kyckling med pommes frites och en sprite. Hon åt sig mätt  och blev jättesprallig av glädje och hade svårt att sitta still.

 

 

 

 

 

Efter det åkte vi till sjukhuset for att besöka doktorn, vi fick gå före alla som satt och vantade vid receptionen, så vi kom fort in till doktorn. Direkt när vi kom in till den kvinnliga doktorn blev Witnesy helt förstelnad och ville inte svara på några frågor. Jag klappade henne flera gånger på huvudet och ryggen så att hon kanske skulle känna sig lite tryggare. Jag tänkte hon kommer att hata mig senare efter besöket. Hon förstår ju inte riktigt varför vi tar med henne, hon måste tänka att vi bara gör henne illa, men vi vill hennes bästa. Doktorn hänvisade oss vidare till laboratoriet, där vi skulle ta ett blodprov för VDRL. Det tog inte sa lång tid innan vi fick komma in, sjuksköterskan bad mig sätta mig ner på stolen och hålla om Witnesy i mitt knä. Direkt när hon såg sprutan började hon gny och stöna. hon försökte gå ner från mitt knä och tårarna sprutade. Linnea fick hjälpa till och hålla. Blodprovet gick fort som tur var, men jag har aldrig hört  den lilla tullan gråta sa panikslaget förut.

 

Hemma på garden i Matanana är hon expert på att låtsas gråta för att få uppmärksamhet. Håller ena handen för ögat och det andra öppnar hon försiktigt och sneglar på oss för att se om vi reagerar.Den här gången gav jag henne en jätte bamsekram och hon vägrade att jag skulle släppa ner henne. När vi väntade på provsvaren bultade våra hjärtan och vi bad för att det skulle visa sig negativt. När vi hade väntat ett bra tag kommer doktorn ut och säger att provsvaret för syfilis är negativt. Vi  jublade av den underbara nyheten och en stor sten släpptes från hjärtat. Senare åkte vi till ett Supermarket så Witnesy fick lite juice, glass, choklad och godis. Sen frågade hon oss om vi kunde aka hem och det gjorde vi.