TÄNKVÄRT!




Hur ofta tänker du på barnen i Afrika?



”De smala kvinnornas hemligheter” - givetvis är det en ny diet som gäller. Det är ett nytt år och dags för ett nytt mål att sträva efter. Ju smalare du är – desto snyggare. Det finns dock en diet som i princip fungerar på vem som helst. Det är varken ”Atkins” eller ”GI-metoden” utan den kallas för ”en enkelbiljett till tredje världen.”

Alla som har tillgång till rent vatten, en säng att sova i och tak över huvudet kan skatta sig lyckliga, det är saker som känns så otroligt självklara för oss men som någon annan skulle kunna döda för. Samtidigt som en mamma i Kenya sakta men säkert ser sitt barn tyna bort på grund av näringsbrist, sitter ett gäng tonårstjejer och nyper i det knappt synbara ”överflödiga fläsket”. 



Enligt UNICEF har cirka 60 procent av barnarbetarna i U-länderna ett arbete som direkt är skadligt för dem, och tydligen är ett barn gammal nog för att jobba 16 timmar om dagen vid fyra års ålder. Vad gjorde du när du var fyra år? Och hur ofta klagar du på att det är påfrestande att jobba åtta timmar om dagen?



I kvällstidningarna kan vi läsa de senaste rapporteringarna om lågkonjunkturen. Rubriker som ”Shoppingen har minskat markant” fångar vår uppmärksamhet, men sidorna om att ”hungersvälten ökar” bläddrar vi snabbt förbi. Att en ”lågkonjunktur” mer eller mindre har varit de fattiga familjernas vardag sedan flera år tillbaka är något vi gärna bortser ifrån. 



Det är skrämmande hur lite vi egentligen vet om hur andra människor har det ställt, och hur lite vi gör för att hjälpa dem. Dokumentärer som visas på TV zappar vi bort och ”Rapport” stänger vi av så fort inrikesnyheterna tagit slut. 



Det man inte vet mår man inte dåligt av, och för att rädda skönhetssömnens åtta timmar vill vi inte veta hur det känns för ett litet barn att behöva slita för knappt 8 kronor om dagen. Vi har helt enkelt nog med våra egna problem.



Medan vi människor är så fruktansvärd självupptagna och insnöade på hur livet ”ska” se ut glömmer vi bort vad som egentligen är viktigt. Det är först när vi själva råkar ut för en tragedi som vi förstår hur det känns att vara hjälplös och bortkommen. 



Men om du faktiskt vill bättra på ditt dåliga samvete och samtidigt göra omvärlden en tjänst har jag ett tips. Istället för att lägga dina växelpengar i fickan – lägg dem i plastbössan som står vid kassan i mataffären. Den inre lyckan du sedan känner över att ha hjälpt en människa i nöd kommer räcka något längre än den du upplever efter att du lyckats svälta bort ännu ett obefintligt extrakilo.


En artikel jag hittade för ett tag sedan som gör mig berörd.



På bilden ser ni lilla Sara som bor på barnhemmet. Hon var där under vår hela volontärvistelse 2010. Hon fick flytta hem efter ca. 1 år på barnhemmet (våren 2011). När vi åkte tillbaka i september 2011 bodde hon fortfarande hemma. Efter att vi varit där i drygt två veckor fick vi ett akut meddelande från Saras by om att hon var väldigt illa däran. Hon hämtades dagen därpå och det var en fruktansvärd syn när hon kom tillbaka. Hon var så mager, minns när hon satt i mitt knä strax efter att hon kommit jag kände bara benen och hon var lätt som en fjäder. Det gick heller inte att få kontakt med henne och hon slog bort ens händer när man försökte ge henne beröring.


Kommentarer
Postat av: Cathrine

Så otroligt sann och bra skriven text!

Underbara Sarah. Hon är värd all kärlek och stöd som finns. <3

2012-04-19 @ 21:07:34
Postat av: Karin

Otroligt bra skivet, gripande text! Beundrar er Sanna och Jessica för allt ni har gjort och gör!

2012-04-19 @ 23:56:46
Postat av: J

Skulle vilja att alla läste denna texten! Alltför många människor strävar efter fel sorts lycka. Inspirerande blogg förresten! Beundrar er mycket för det ni gör :)

Svar: Håller med dig! Tack snälla du, det värmer! =)
None None

2012-06-02 @ 15:36:50
URL: http://feghi.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0