Tack vare att Eva har blivit omhändertagen av dagisfröken Rahema, har det gjort att mama Eva har vilat ut sig och blivit betydligt starkare. Sedan bara ett par veckor tillbaka har mama Eva orkat att gå till daghemmet näst intill varje dag för att hälsa på sin dotter Eva och äta mat. En del dagar har hon varit riktigt stark och har hjälpt till med arbetet på fältet.

(Mama Eva= Evas mamma, så presenterar man sig i Tanzania och baba Eva= Evas pappa)

Den senaste månaden har det varit fullt hus i barnhemmet i Bumilayinga. Projektet har tyvärr stått stilla för länge, men nu har bet börjat att hända saker. Den veckan när våra familjer var på besök i Matanana, spenderade vi med att sätta upp innertaken i barnhemmet. Under ett flertal dagar arbetade båda våra familjer i huset med hjälp av några killar i storfamiljen och snickaren Peter, vi mätte, sågade och spikade. Det fanns inte ett enda verktyg som inte användes, alla vår så ivriga och glada att det äntligen hände något. Under tiden höll Frank på med att cementera en tvättbänk inne på toaletten och lägga avlopp som leder till en djup grop som vi har grävt för hand. Under den veckan hann vi tack vare bra samarbete klart med innertaken förutom i det största rummet.

När vi kom hem från Zanzibar och vi återigen sagt hejdå till våra familjer blev vi positivt överaskade när vi åkte till barnhemmet.  Innertaket i det stora rummet var näst intill klart. Toaletten var färdigcementerad och de hade spikat upp två stadiga toalettbås. Efter ytterligare några dagar i huset  blev innertaket i det största rummet helt färdigt.

Under denna veckan kommer Peter att göra bokhyllor till barnens rum och kökshyllor i förrådet. Vi har lackat och målat de flesta tegelväggar, mätt fönster för att beställa glasrutor,  slipat toalettbås som vi senare i veckan skall måla med en ljus lack. Frank kommer att börja med köket dvs köksgolv och avlopp. Han skall även fortsätta att fylla i med cement mellan tegelstenarna och göra det fint runt alla fönster på utsidan/insidan.

Lördagen den 17 december var en speciell dag. Våra familjer skulle komma för att besöka oss och fira jul med oss. Svårt att beskriva känslan när deras safarijeep rullade upp mot gården. När dom klev ut ur bilen började vi alla gråta. Vi hade inte träffat dem på nästan fyra månader och dom hade åkt runt jordklotet för att besöka och uppleva det vi är helt frälsta i. Dom skulle få sitta runt elden när alla sjöng och dansa, dom skulle få träffa Whitty, Benison och Alfa som dom bara hört om och sett på bild. Dom skulle spendera en vecka i vårt andra hem!

Innan vår resa fick vi massa fina egendesignade tygkassar av Kan Dee som vi skulle dela ut som skolväskor till behövande barn i Tanzania. Vi vill vänta tills vi har kommit igång med barnhemmet och ge dessa till barnen som kommer att bo där.

Men en tygpåse har vi gett till Rahema den dagisfröken i Bumilayinga som tar hand om Eva. Påsen var fylld med en handduk, tygblöjor, kläder, tvål och bebisolja till Eva.

Det vi gör här nere hade ALDRIG varit möjligt utan er hjälp.

Tack Kan Dee för alla tygkassar, tack Inga-lill eriksson för tygblöjorna, tack alla ni som skänkt kläder och till sist tack till er som skänkt bidrag som gör det möjligt för oss att färdigställa barnhemmet i Bumilayinga.