Våran resa

Den 14 september satte vi för första gången våra fötter på afrikansk mark. Fulla av förväntan och spänning inför våra kommande tre månader som vi skulle spendera på ett barnhem i Tanzania. Vi väntade in resten av volontärerna och dagen därpå påbörjade vi vår drygt tio timmar långa bilresa mot byn Matanana där barnhemmet låg. Kvällen den 16 september var vi framme och när vi körde in på den skumpiga vägen mot barnhemmet kommer alla barnen springandes. Dom skrek och sjöng en sång om hur glada dom var för att vi kommit dit. Redan då kändes allt helt rätt. Efter att ha ätit middag runt lägerelden för första gången blev vi visade upp till "hotellet" där vi skulle bo. För er som undrar var det ett "hotell" utan el, vatten och toaletten var endast ett hål i golvet. Vi gick och hämta vatten för disk, dusch och värmde de gjorde vi över en eld som någon av oss fått "äran" att starta. Alla dagar såg olika ut. Men dagen startade alltid med en fem minuters promenad ner till barnhemmet för frukost. Efter de åkte vi ibland till grannbyn Bumilayinga och byggde på barnhemmet där eller besökte deras daghem, lekte med barnen och lagade mat med fröknarna. Andra dagar var vi kvar på gården i Matanana. Där flätade vi nät till fotbollsmålen, införde tandborstning, lagade kläder, lekte med barnen och hjälpte kvinnorna. Något vi fascinerades av var att trots att dom lever under så knappa förhållanden tycks dom alltid se glädjen i allt. Vi i västvärlden har mycket att lära. 

Vid det röda krysset ligger byn Matanana där vi jobbade och bodde. Byn ligger drygt 2000 meter över havet...


Och vid detta röda krysset ligger Tanzania i Afrika..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0